Reflektioner efter Tingsryd

Inte för att man hade en bra känsla inför matchen, men tyvärr är den nu ännu sämre nu så här dagen efter 2-5 mot Tingsryd. Här kommer fler reflektioner.

Att få möta att lag som ligger sist och som vid förlust hade varit mer eller mindre avhängt och som dessutom har fem raka förluster i bagaget borde vara, kanske inte en dröm, men en känsla av ett bra utgångsläge. De hade pressen på sig och här borde man kunnat likt löven ofta råkat ut för, ett lag som drar sig tillbaka, skapar en ramstark mur runt eget mål och hugger som kobror på de få lägen som ges. Det är ju ändå defensiven som varit adelsmärket om vi nu haft något på sistone?

Tyvärr vet vi ju att det inte blev så. Tingsryd som såg ut som när korna släpps ut efter en lång vinterförvaring medan Björklöven såg ut lika uttråkade ut en påse nötter redan från nedsläpp.

Vad har hänt med vårt Björklöven? Har man helt gett upp? Har man slutat lyssna på Fagge? Tror man inte på systemet?  Litar man inte på varandra? Något är riktigt fel.

Kom att tänka på den här bilden som är tagen under timeouten mot Pantern borta.

De som är mest intresserad av vad Fagervall ritar på tavlan är Emil Norberg (som skymmer Fagge) och Erik Rainersson. De lirade inte. Ottosson och Lindqvist lirade direkt efter, men vart är de övriga tre, säg fyra då planen ju var att plocka Werner så fort vi fick puck? Lukas Eriksson spelade nog, men han verkar ju prata med Mattias Granlund som inte spelade.

– Vi förstår läget och har fortfarande allt i egna händer, men det måste bli bättre än i dag. Nu var vi inte värda några poäng, konstaterade tränare Joakim Fagervall efter matchen. Jo, så är det, men om man inte kunde göra det bättre denna match när et behövdes som mest så ställer jag mig väldigt frågande till hur man ska kunna vända på denna trend. Nu har laget fått oerhört mycket kritik på sistone och med all rätt. Samtidigt ska vi förstå att när Fagervall satte målsättningen topp 4 var det med detta lag. Spets har försvunnit och det som kommit in håller inte måttet, så det lag vi ställt på isen de senaste månaderna är inte ett topp 4 lag.

Sen hade man kunnat använda det lag vi de facto har på ett helt annat sätt i t.ex. powerplay och framförallt i ett mer genomtänkt och finessrikt anfallsspel. Bara för att fokus i spelet ligger i defensiven innebär inte att man inte kan ha en bra offensiv. Man kan inte vinna matcher med 0-0. Nu skyfflas pucken iväg så fort någon får den. I vissa fall försöker någon ett solo, men den som såg en finessrik överlämning eller en forward som öppnade yta för en annan i mittzon kan ju räcka upp handen?

Nu ligger hoppet i att vi kanske får Trotter och Hutchings i spel på fredag. Visst de är inte i matchform, men låt de lira ihop med ex Lindqvist och ge dom helt fria tyglar så kan det nog smälla in både en och två kassar.

Matchen då? Ja, försvarsspelet vid tre av baklängesmålen är ju sånt vi inte sett på länge, där vi förlorar duellerna framför eget mål.

Vi gjorde en helt ok förstaperiod, men den andra är så genomusel att man inte finner ord.

Tredje när vi ska försöka jaga ikapp var tämligen fruktlös och det är bara att konstatera att nog bara Björklöven kan få seriens formsvagaste lag att se ut som självaste Sovjet i fornstora dagar. Tingsryd gjorde ju fler mål än vi hade kvalificerade målchanser. Då är det svårt att vinna.

Bloggkollegan var inne på det i går och tål att sägas igen. Unge talangen William Magnusson, gick alltså från att inte haft en minut på isen, till att ha mer istid i tredje än Fredric Andersson, David Lindqvist, Jacob Peterson, Simon Backman, Simon Åkerström, Lukas Eriksson, Mattias Granlund, Filip Riiska, Mikko Pukka, Erik Rainersson och Emil Norberg och lika mycket som Jacob Stenqvist och Marcus Jonsson. Om det inte är en passning till laget så vet jag inte. Visst är han duktig, men vända en match mer eller mindre själv som 17-åring? Om det sen är rätt att i det läget skicka en signalen till laget? Ja, samtidigt kanske Fagge känner att han provat allt annat utan framgång. Det känns nästan så. Vi har ju faktiskt inte presterat bra på länge och då är frågan om det är ledarskapet det är fel på eller om det är spelarna som inte håller måttet? Det är ju trots allt i sådana här lägen, när allts tälls på sin spets som spelare av rätt karaktär visar sig och kliver fram. Det är de spelarna man vill ha i ett slutspel och i en resa mot SHL, inte de som bara är bra i en grundserie. Just nu ser jag inte en enda sån spelare i Björklöven, tyvärr.

Nu får vi må dåligt tills på fredag, men då stor vi där på läktaren som brandlarm som hoppas få ringa. Nånschtans vet ju att dom kan, eller hur?

Era reflektioner?

9 reaktioner till “Reflektioner efter Tingsryd

  • 28 februari, 2018 kl. 16:22
    Permalink

    Har reagerat på detta vid flera andra timeouter i andra matcher under säsongen .. i mångt och mycket INGEN ser eller lyssnar på han som ska styra laget.. Det ser helt sjukt ut och säger en del om ledarskapet!

    Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 16:36
    Permalink

    Några iakttagelser från läktaren/TVn!
    • Spelarna ser trötta ut! Det finns ingen speed i laget just nu. Det har funnits men inte de senaste 10-12 matcherna. Har man tränat för hårt? Laget påminner om de skidåkare som bevisligen tränat hårdast men som försummat att hitta balansen mellan träning och vila.
    • Har man lagt tid på att få spelarna i form? Inte bara nöta det så kallade systemet utan utvalda träningsmoment för att få tillbaka speed och spelglädje.
    • Var har glädjen i laget tagit vägen? Numer verkar det som att man nästan inte vågar/vill visa glädje när man gjort mål. Tänker till exempel på Ottosson från den senaste hemmamatchen. Han såg ganska likgiltig ut trots att han gjort ett betydelsefullt mål.
    • Går det att förstå vad man kan ha för nytta av den mentala coachen just nu?
    • Lyssnar man på Fagervall längre? Jag är osäker. Har bra koll på båset och det är en tydlig skillnad jämfört med hur det var i början av säsongen. Börjar likna hur det var när Janne Karlsson var tränare.
    • Är pressen för stor? Inte lätt att spela hockey i Björklöven. Det kan vara så att spelarna vill men att det knyter sig. Man får inte ut det.
    • Är det är för lite Potter i Löven just nu? Ett bra exempel på en ledare som är oerhört seriös men som också förstått att man kan få ut mer av sitt idrottande om man också har något annat att tänka på.
    • Lagandan? Kanske är det inte alla som spelar för märket just nu. Det känns lite fel med tanke på det enorma intresse som finns i Umeå. Många av oss kommer med ångest till hallen. Om spelarna har samma känsla så kan jag förstå att det går dåligt. Man kan se antydningar till att spelare är kritiska mot varandra.

    Svar
    • 28 februari, 2018 kl. 23:07
      Permalink

      Kolla på början av denna film map sammanhållning och lagkänsla i ett lag i en helt annan sport: https://youtu.be/O_JxbGBlLHg som visar när lilla Frillesås gick upp till Elitserien i bandy nu i lördags. I det laget så kämpar ALLA för varandra. Skulle vara riktigt intressant att se hur det ser ut in Lövens omklädningsrum efter en match.

      Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 17:29
    Permalink

    Är väl egentligen bara Linkan och Otto som kan skapa i gårdagens lag. Linkan har varit iskall länge och Otto är ung och har presterat i år. Jag kan förstå att han inte ensam kan bära laget match efter match. De andra två kedjorna som spelade är ju på många sätt väldigt, väldigt svaga med i princip enbart komplementspelare. Även om Fredric Andersson var fantastisk i början av säsongen så har han aldrig stått för något skönspel. Att han förlorat allt i samband med att Hutch fick ont säger nog mer om Hutch än om Fredric.

    Playoff-platsen hänger enbart på vilka av Hutch, Trotter och Murphy som kommer tillbaka. Som det såg ut igår så krävs det nog att alla kommer tillbaka snarast.

    Sist så måste man också skänka en tanke till Farley som i ett utsatt tabelläge med få kreativa spelare tillgängliga eller i form tog en frustrationsavstängning mot Pantern. Det kan mycket väl ha kostat oss playoff-platsen.

    Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 17:43
    Permalink

    Det är exakt detta jag fruktat hela säsongen.
    Det ser så uppgivet ut, ingen som tror på konceptet (helt förståeligt, då det inte finns något)
    Tyvärr får jag en obehaglig känsla av att många nu börjar friköra för att kunna få några scoutögon på sig inför nästa säsong.
    Tappar vi spelare till andra lag i serien,, då får vi svart på vitt att det inte är roligt att spela i gröngult.

    Hade det stått något annat efternamn på vår tränare, då hade alla forum svämmat över av hat och svartmålning..

    Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 18:01
    Permalink

    Reflektion: Det blir tidig semester igår oxå, suck!

    Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 18:02
    Permalink

    I år, skulle det ju stå…..

    Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 18:10
    Permalink

    Hur jobbar den mentala vägledaren? Vill minnas att man har presenterat en sådan vid säsongstart. Har han gett upp ? Finns det någon som kan ta ett snack med psykologen om hur han jobbar om han nu jobbar?

    Svar
  • 28 februari, 2018 kl. 18:22
    Permalink

    Förslag på nyförvärv (forward ) inför 18-19 :

    Nr 62 immo i Troja
    Nr 93 Olsen i södertälje
    Nr 25. ? i Västervik

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.