Reflektioner efter Södertälje

Ett märkligt beslut, en bra förstaperiod, men i slutändan bara en sak som är säker. Det är målen som räknas. Här kommer fler reflektioner.

Vi gick alla in till match med en riktigt bra känsla efter tre raka segrar, men ändå gnagde en sak. Fagervall som sällan ändrar ett lag, allra minst efter segrar, bytte alltså målvakt inför matchen, något mer eller mindre alla fans jag pratat med reagerade på. De senaste matcherna har samarbetet mellan Oskar Masiello och försvaret sett riktigt bra ut. Kan faktiskt långt ifrån förstå att man sätter en matchrostig Pettersson inför trycket i Scaniarinken. Inte snällt mot vare sig Pettersson eller Björklöven i sig. Varför byta i en vinnande trend?när man äntligen fått lite luft ned till det negativa kvalstrecket? Jag förstår verkligen inte beslutet. Vill inte höra snack tight matchande då Fagge körde Werner 47 av 52 matcher. Inget ont om Pettersson men laget agerar annorlunda i försvaret med Masiello i kassen. Nu hade man hittat en trygghet i försvarsspelet med Masse. Det har man inte kunnat jobba upp med Pettersson vilket ger ett oroligt, tveksamt, mer pucktittande och stillastående försvarsspel med Pettersson i dagsläget. Bättre att man kört Masse tills ev förlust och sen köra in Pettersson. Så hade i alla fall jag matchat målvaktssidan.

Matchen då?
Björklöven spelade bra i den första perioden utan att få till den där riktigt heta målchansen, men kändes som det bättre laget och därför kändes ju ett underläge på 0-2 väldigt märkligt.  Vid 1-0 släpper Pettersson en retur åt sidan och Simon Åkerström som i ett inledande skede har kontakt med Meyer när backen får skottläge, men släpper honom av någon anledning. När han inser sitt misstag sitter pucken redan i målet.

Vid 2-0 är åter Åkerström och virrar i egen zon och tar upp Jakob Anderssons kille, vilket gör att Jacke inte hinner fram och plocka skymningen på mål. Tråkigt när så elementära saker som att räkna in brister. Det visar också att det en gång för alla är dags att bryta detta backpar. De må ha vissa uppsidor i powerplay, men i egen zon är det ju high chaparal mest hela tiden.

Tränare Fagervall sa efter matchen att att vi inte gjorde några misstag i den första perioden. Ställer vi inte högre krav än så, ja då lär vi inte bli bättre. Superlativen som östs över lövens försvar bör revideras omgående.

3-0 kom ju sen i den andra perioden, även här med försvarsspelet i fokus. Jacob Andersson ger forwarden yta in i zon istället för att stå upp på blå. Vi är här fem mot två. Samma sak gör Simon Åkerström som ger Lindsay Sparks alldeles för mycket yta i zon. Måste stå upp där. Sen önskar man ju att Stål-Lyrenäs är tuffare när han passerar Sparks än att fjutta med klubban och 3-0 var ett faktum. Smått ironiskt att Sparks sätter sin första kasse i Hockeyallsvenskan mot just klubben han ratades av, ett mål han senare prisades för som matchens prestation. Samtidigt sitter Goumas hemma i Umeå.

Sen kom ju målvaktsbytet i ett för mina ögon märkligt läge. Inte efter 2-0, inte efter paus, inte efter 3-0 utan efter att Pettersson gjort ett par vassa räddningar, men under ett givet stopp som ett powerbreak. Undra hur Pettersson känner sig nu? -Kände att jag var tvungen att göra nånting, sa Fagervall efter matchen och det är ju helt rätt, men kanske just när något negativt hänt? Timing is everythng.

I det stora hela har vi ändå matchen igenom, men likt oerhört många matcher tidigare svårt att skapa riktigt bra lägen. Det är lite slumppuckar som hittar fram eller skott utan skymning. Oerhört många passningar som inte når exakt rätt adress, vi får fumla den rätt med tidsbrist som följd och et är bara att börja inse. Vi kommer att göra till synes bra matcher emellanåt, men det här laget är inte byggt för att göra mål. Så enkelt är det. Man snackar efter 15 matcher att vi bara behöver bli effektivare, men det blir inte bättre och det kommer inte att bli bättre heller.

Sen kan man kritisera målvaktsvalet i den här matchen, men det förtar inte vår offensiva inkontinens. Kontentan är ju att inget lag någonsin har vunnit med 0-0. Det enda som räknas är mål, mål och åter mål. Farhågan vi alla haft, att tredje- och fjärdefemmalirare med rätt karaktär inte blir målskyttar bara för att du tar bort naturliga målskyttar, slagit in. Här MÅSTE klubben agera.

Pratas från klubben i intervjuer om att komma ned djupt i anfallsspelet, men kan inte förstå varför man ALLTID väljer att ta sig ned i hörnen även om lägen finns att gå rakt på mål. Det är ju det motståndarna vill, att hålla spelare på utsidan. Man pratar om att vara mer effektiva men ingen i laget har någonsin varit effektiv i sin karriär och med handen på hjärtat, vilket match i ordningen var det här där vi knappt kan räkna till en riktigt het målchans i hela matchen?

Nä, inte lätt att vara positiv efter en sån här insats som bara är en i raden och som inte visar på något utveckling eller förbättring.

Lite kuriosa. Sonen fick uppleva sin första match i lövenklacken och han vara såklart nöjd. En ordningsvakt försökte erbjuda honom en sittplats, men det nekade han bestämt. -Har det bra här, var hans svar.

Era reflektioner efter matchen? Skriv en kommentar…

* * *

Är du på jakt efter de bästa oddsen i fotboll, hockey eller kanske helt andra sporter? Spana då in vår samarbetspartner Coolbet! Klicka på loggan nedan för ditt välkomsterbjudande och kolla då även in aktuella odds. Många är helt klart rätt spelvärda.


Spana som sagt gärna in vår samarbetspartner Coolbet!

2 reaktioner till “Reflektioner efter Södertälje

  • 3 november, 2018 kl. 17:13
    Permalink

    Jag Sa på uppvärmningen till sonen (som är ssk:are sorgligt nog) att jag aldrig sett ett lag missa mål och även pucken så mycket som lövarna gjorde, värst var Söder som i samband med att laget skulle gå in försökte få in pucken i TOM kasse 3 gånger och lyckades på tredje.
    Som man värmer spelar man…

    Svar
  • 3 november, 2018 kl. 19:12
    Permalink

    Lövens lägsta nivå måste ju bara bli bättre..just nu är det inte div 3 nivå!
    SSKarna hade ju lekstuga emellanåt o åkte åttor runt våra spelare.
    Ska detta bli nånting så måste den bara upp. Bara för det är svårt att göra mål så behöver de ju inte vara värdelösa i egen zon. Hur många ggr spelar de fast sig själva för att de ska passa bakom ryggen ner bakom eget mål?

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.