Reflektioner efter Leksand

Frustration efter den första perioden, uppgivenhet efter den andra och så en 20 minuter lång utlösning i den tredje. Här kommer fler reflektioner.

Att det skulle bli tufft mot Leksand visste vi, men den första perioden vi visade upp igår var det bästa jag sett i år och på länge sikt än så. Det var ju faktiskt i mångt och mycket bättre än tredje perioden. Men den är tredje perioden, som vi kommer att minnas över lång tid och det med all rätta, vi vinner den ju på knock out! Vilken insats av vår armé. Fagervalls Armé!

Sen här matchen var liksom gjort för att sätta ett avstamp för framtiden. En förlust och det skulle börja gnäggas på olika håll och som det också gjorde efter två perioder. En seger skulle innebära att vi skulle få framtidstro och en framförallt en arbetsro. VI vet alla hur det gick.

Vi dunkade  till de av alla tippade favoriterna till serieseger med 5-0 i den tredje perioden. Smaka på den? Senast vi vände underläge till seger och gjorde fem mål i den tredje perioden var mot Almtuna fen 8 december 2001. Då vi gick från 0-1 till 5-1.(Tack Jonk)

Samtidigt är det lite som både Fredric Andersson och Joakim Fagervall sa i våra intervjuer efter matchen. Vi bjuder ju faktiskt Leksand på deras mål och visst bjuder dom oss på några mål, men det känns som att får vi bukt med slarvet och sätter spelplanen kommer vi bli att räkna med. Oerhört viktigt också att ”rätt” spelare lyckas med det de ska göra. Alex Hutchings (eller Hasch-skins) som både Fagervall (och Känttä) säger klev fram, lagkapten Fredric Andersson likaså. Man matchade Simon Backman grymt hårt med en istid på 27:43 och han fixade det. Närmsta spelare 17:48 (Fredric Andersson) vilket är nästan 10 (!) minuter mindre i speltid.

Tyvärr skadades Kim Karlsson i början den andra perioden och fick följa matchen från sidan, vilket han förstås gjorde med glädje, men frågan är hur det är fatt med honom? Skadan skedde i en vilket som var skymd för mig, men han haltade betänkligt när han lämnade isen och båset för omklädningsrummet. Någon sa i den andra pausen att han fick ned i split vilket då kan indikera på en sträckning, någon  som inte behöver sjukhusvård och att han därför blev kvar. Oklart som sagt, men tråkigt, då Kim, trots sin något märkliga placering i hierarkin skapar förvånansvärt mycket i sin kedja.

Kim Karlsson följde halva matchen från sargkanten. Foto:Lövenbloggaren

Visst gör vi en totalt sett helt OK match, men det finns fortfarande funderingar. En sak jag skulle vilja göra är förstås att göra om i en del kedjor. Om man väljer att ge Simon Backman nästan 30 minuters istid så finns inga incitament att matcha forwards i en social anda. Spetsa med två toppkedjor som får mycket speltid, en tredje som får helt ok med istid och en fjärde som ska döda tid och spela 0-0. Därför är liknelsen som jag fick av en vän rätt hård, men ganska sann. ”Att sätta Granlund med Hutchings är som att krydda oxfilé med aromat!” Det ligger lite i det. En del vill säga att han kompletterar Hutch och Fredric Andersson, men jag vill mena att Hutch är vårt yttersta hot och ska ha det bästa runt sig för att lyckas. Därför borde David Lindquist (som stavar med u, inte v) vara speldirigenten till Hutch med Fredric Andersson som tredjelänk. Där har vi ett hot som skulle leverera varje dag. Sen kan vi tänka en andralina med Farley, Hage och Ottosson.  Mattias Granlund, tillsammans med Messy Jonsson och med Nicklas Johansson som center skulle kunna vara den jobbigaste fjärdelinan i serien. Hur vi formerar andra och tredjelinan beror på vilka som är friska och fräscha. Vad säger ni?

Efter matchen, medan jag väntade på att göra intervjuerna med Andersson och Fagervall så gick hux flux Frölundas President Christian Lechtaler förbi. Någon sa något om en återförening med gamla laget och såg både Lars Briell, Martin Johansson och senare också Jesper Jäger, så det kan säkert stämma. Ville liksom inte störa våra gamla hjältar..

Era reflektioner efter matchen eller era takar om det jag tyckt? Skriv en kommentar…

8 reaktioner till “Reflektioner efter Leksand

  • 23 september, 2017 kl. 07:54
    Permalink

    Riktig bra match och otroligt rolig att titta på ( i slutändan). Man kan ju tycka vad som helst om olika formationer men nån tanke har han väl, den gode Fagervall. Spelmässigt såg det ju trots allt oförskämt bra ut trots att alla anser femmorna felkomponerade! Om jag fick önska så skulle skäggpengarna läggas på Honken Holmqvist, han kan konsten att spika igen och stänga en match på egen hand! Ska vi gå långt i slutspelet så kommer det att krävas en målvakt som bommar igen med haspar, reglar och sjutumsspik! Det har vi tyvärr ingen som kan göra idag!

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 08:12
    Permalink

    Aldrig sett löven så här samspelta och med detta tempo så tidigt på säsongen på år och dagar…. De spelade fullständigt ut Leksand stora delar av matchen. Hade kunnat stå 6-0 efter första….
    Att diskutera ändringar i formationer när det såg så lovande ut som igår tycker åtminstone jag är helt fel tillfälle att göra…. Såg bra ut över hela linjen. Samspelta och mycket härlig hockey.

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 08:55
    Permalink

    Skönt för själen detta!

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 09:39
    Permalink

    Jag tycker om tanken på en Granlund-typ i första femma. Påminner om Detroits första femma för några år sedan där Justin Abdelkader fick göra allt grovarbete, vinna tillbaka puck, skymma målvakt och skapa yta så att Zetterberg och Nyqvist kunde lira ut.

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 10:07
    Permalink

    Var detta Björklöven?
    Ska dom spela som dom gjorde igår i vinter så har vi ett helt annat go och vilja än man sett löven på flera år!
    Kom ut i matchen som man önskar, man åt upp Leksand totalt eftersom.
    Tack för en underbar kväll löven!!!

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 10:23
    Permalink

    Det som jag reagerade på igår var det fruktansvärda hemjobb samtliga spelare gjorde hela jävla tiden. Inte nån som fuskade en enda sekund. Trots det så hade alla full power i kroppen till sista sekunden. Offerviljan för laget var 100%. Öhman som fyschef kan vara det bästa som hänt på länge.

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 15:06
    Permalink

    Helt underbar match och vilken stämning:) och Kapten Fredric Andersson visar vägen
    tycker han påminner om en favorit jag hade i löven för ett antal år sedan i Magnus Gästrin:):)

    Svar
  • 23 september, 2017 kl. 17:02
    Permalink

    Tycker det offensiva spelet var på en hög nivå, av det jag såg i samband med målen. Givetvis saknas Murphy och Emmerdahl men när dom är tillbaka kan resan börja.

    Om man får tycka lite utanför dagens lag, kan jag lite förundras över att man inte bjuder in exempelvis Jon Palmebjörk och Linus Bodström.
    Det är ju bra spelare som älskar Björklöven. Tycker det är tråkigt att man fattar nya beslut på gamla grunder. Samma sak med Kevin.
    Ingen tyckte det var riktigt roligt med hockey när man hade fel tränare och felbyggt lag. Man kan ju åtminstone erbjuda sk tryout. Palmebjörk är inte slut som hockeyspelare. Men han vill inte bo i en kappsäck. Ta en ny diskussion och nya beslut. Det är min ödmjuka tanke.

    Svar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.