Reflektioner efter Karlskrona

Att reflektera över gårdagens insats är någonstans att sätta karbonpapper på tidigare reflektioner, men samtidigt lite tvärt om. Här kommer fler reflektioner.

Vi har tidigare förlorat matcher mycket på dålig penaltykilling och oförmåga att leverera i powerplay och göra mål i allmänhet. I går vann vi special teams med 1-0, gör fyra framåt, men lyckas ändå förlora? Tänk om uppfinningsrikedomen i den här truppen var lika skinande i sättet att vinna matcher som sätten man hittar på att förlora dom på?

Fagervall sa i intervjun med hemsidan inför matchen att känslan äntligen infunnit sig som man eftersök sedan serien startade, med energi i både spel och grupp, att man har trycket i gruppen som man haft tidigt på säsongen och att det nu finns en frigjort energi och att det känns helt fantastiskt.

och Fagge landade även en ny klyscha i intervjun med vk i att vi nu skulle koppla av husvagnarna. Ja, om det nu gjordes så följde då hela bakaxeln med för mer stillastående bil har vi väl sällan sett? Han pratade om att vi är på gång och att det börjar släppa, att energin var på ett helt annorlunda plan inför KHK och då på ett positivt plan. Frågan är vad han känner nu för det här var inte ett steg i rätt riktning, det här var inte frigjord energi. Hur går man vidare nu när grunderna inte alls sitter? Spelarna fuskar i det mesta och ska man då behöva börja om med grunderna igen?

När spelarna entrade isen under introt såg jag inte ett enda killing face utan men grupp rädda spelare helst skulle vilja sitta kvar i omklädningsrummet. I viss mån kan jag förstå dom. Att glida in till bödeln i A3 Area när det går emot kan inte vara roligt. Sen är det deras förbannade jobb att göra just jobbet. De har bra betalt att göra det som andra i bästa fall kan ha som hobby.

Matchen då?
Ja, KHK tok ju hand om taktpinnen tämligen omgående och satte 0-1 redan innan fem minuter var gångna så ett backskott hittade in bakom en skymd Mattias Petterson i Lövenkassen. När man kikar på det målet i efterhand kan man lugnt säga att Kevin Goumas kvalitéer inte sitter i närkampsspelet kring målet.

Vi skulle dock kvittera, ett sånt där mål som var lika härligt som fullständigt orättvist, då Fredric Andersson visade en av en lagkaptens viktigaste egenskaper, dvs att kliva fram när laget behöver det som bäst och satte ett rappt slagskott bakom en skymd Arvid Holm i KHK-kassen. Dock inte av lövare utan av två egna spelare.-Bussigt grabbar, skulle han nog kunna ha sagt där om en barnvänlig version. Bra frarbete av Emil Lundberg, som var den ende ex KHK:aren som verkade kunna tända till i den här matchen.

Tyvärr hann vi ju knappt njuta av den sköna orättvisan innan rättvisan piskade oss hårt då KHK bara minuten senare ånyo tog ledningen, återigen via ett backskott på en skymd Mattias Pettersson. Ska det utses en syndabock i det här läget blir det nog Jonas Emmerdahl som inte alls ligger tätt på sin kille utan är inledningsvis mer intresserad av vad som händer med pucken efter tekningen och glömmer sin kille.

Vi skulle dock få sista ordet i den första perioden som alltså skulle sluta 2-2, men som i ärlighets namn kunnat sluta 0-3. Målet inprickat från backplats av Simon Åkerström och det alltså i powerplay, det första PP-målet på sex matcher. Grattis till första kassen, Simon!

Där kunde vi ta med oss en effektiv Björklövenperiod och mycket att förbättra, men tyvärr blev det inte mycket bättre. Den andra perioden hann inet ens bli en minut gammal innan KHK var i förarsätet igen. Slarv av Jacob Stenqvist som verkligen inte tagit med sig allt positivt som skrevs om honom borta i NHL utan som bjuder motståndare på fler lägen än vintern bjuder på mörker. Victor Liljegren var också klinisk i sitt avslut. Har han månne sett denna?

Stenqvist fick sedan ett försök till utrensning på armen i ett PP och försökte spela vidare, men kastade in handduken i den andra periodpausen och såg klart matchen ombytt och med smärta i armen från båset. På tal om skador förresten, så snackade jag kort med Simon Backman under matchen som kunde bekräfta en liten skada som han trodde skulle hålla honom från spel i en vecka.

Vi skulle kvittera en tredje gång och återigen på förarbete av Emil Lundberg som efter ett monsterbyte kunde hitta Jacob Andersson som uppenbarligen ska skjuta handledsskott i stället för slagskott, för det skottet visste vart det satt. Krysset är alltid ledigt och det visade han där. Cred också till Stål-Lyrenäs som öppnade yta för Jacke.

Tyvärr kunde vi inte hålla ut perioden ut utan i slutet kunde återigen ett backskott vara roten till det onda, denna gång så att det kunde styras i mål och när vi äntligen ligger lite tätt på en kille så får han ändå ha klubban fri?

I den tredje prioden kunde vi inte alls mobilisera några större krafter att kvittera och när KHK istället satte 3-5 efter sju minuter kändes det som att matchen var över och det målet sen? KHK-backen lobbar alltså pucken ut i mittzon så de får ett två mot ett läge som utnyttjades skoningslöst.

Vi reducerade förvisso till 4-5 med tio sekunder kvar, men den var ju så dags då. Dock bra vilja av fjärdelinan som fortsätter att vara får bästa enhet, även offensivt. Det säger det mesta.

Kevin Goumas bänkades i delar av den andra och tredje perioden och måtte det sända rätt signaler för vi har inte råd att ha vår förmodligen dyraste spelare vid sidan. Sen finns det mycket att tycka till om. Varför värva hem Acke Hellström och ge honom minimalt med speltid? Varför får Jacob Peterson, som gång efter annan visar att han är hart när den enda som kan åka skridskor och samtidigt behandla pucken OCH se att motståndare kommer, bara 8.10 i speltid när en sån som Kristoffer Söder får det dubbla?

Nä, man blev inte ett dugg gladare efter den här insatsen och nu börjar gods råd bli dyra. Tåget går och vi verkar inte ens ha bestämt vilken väska vi ska packa i.

Sen lite kuriosa med en touch av humor och gud nåde att vi kan behöva lite sånt just nu…

Såg ni knappen i nr 28 som efter sin presentation skulle åka tillbaka till blålinjen och gjorde då kälken? Snacka om att ta tillfället i akt.

Tänkte förresten på en sak. Jon Palmebjörk jobbar ju och lirar med Hiltis hockeylandslag. Tänk om KHk egentligen är Vianors eget hockeylag?

Era reflektioner efter matchen? Men tänk på tonen, tack.

Ps. Ska försöka hitta energi att sätta ihop mina tankar om framtiden. Håll utkik. Ds.

* * *

Är du på jakt efter de bästa oddsen i fotboll, hockey eller kanske helt andra sporter? Spana då in vår samarbetspartner Coolbet! Klicka på loggan nedan för ditt välkomsterbjudande och kolla då även in aktuella odds. Många är helt klart rätt spelvärda.

Spana som sagt gärna in vår samarbetspartner Coolbet!

6 reaktioner till “Reflektioner efter Karlskrona

  • 18 oktober, 2018 kl. 15:22
    Permalink

    Det enda som hjälper är att ändra spelsystem då de uppenbarligen inte VILL spela med det nuvarande.

    Svar
  • 18 oktober, 2018 kl. 15:29
    Permalink

    Bra sammanfattning. Det är jobbigt för grabbarna nu. Spelet stämmer inte och många ser verkligen livrädda ut. Skulle tro att Stenqvist tyckte det var rätt skönt att vila i tredje.
    När man ser eländet i efterhand så kan man inte klandra Pettersson riktigt, visst han kunde ha tagit något av första eller andra men han var mer skymd än vad man såg live.
    Sedan att vinna 2 tekningar och ändå få ett snabbt baklängesmål är bara för dåligt.

    Svar
  • 18 oktober, 2018 kl. 16:05
    Permalink

    Ingen fattar hur Fagge tänker, INGEN!!!

    Svar
  • 18 oktober, 2018 kl. 16:10
    Permalink

    Mycket bra reflektioner. Kan inte annat än hålla med om att vi måste börja nyttja dem som verkligen gör sitt jobb och bänka dem som inte gör lönen värd. Så många felpass och så många skott i täck som denna höst har gett är nog rekord. Att vi ändå släppt in så pass få mål är å andra sidan rätt fantastiskt. Nu gjorde vi 4 framåt men tappade då helt bakåt. Att titta upp innan pass slås måste ju höra till grunden i allt spel. Sedan prata med varandra på isen och hjälpa varandra. 4:e linan är den enda som är värd beröm. Gå ned på folk om så behövs, kasta om helt i kedjor. Bänka dem som står för flest felpass oavsett kontrakt/lön/tidigare resultat, för nu är det dags till uppryckning. Gick till matchen med låg låg mental inställning men innerst inne önskade jag att vi skulle ta 3p. Den lågan slocknade direkt 0-1 målet kom. Att vi aldrig får jobba i medvind…..
    Visst tänker både spelare och ledare dygnet runt på vad man kan hitta på men det är kanske tvärt om som behövs. Släppa allt vad spelupplägg är och låta varje kedja diskutera ihop sig. Gå ut, ha kul och bara njuuuuuuuuuuuuuut. Detta efter en helt ledig dag innan match. Bryta möster, bryta mönster, bryta mönster! Löven i mitt hjärta, men klart bättre än så här är vi. Låt var och en ladda på eget håll inför fredagen. Gör det man älskar mest näst efter hockey. Det är mitt tips än en gång.

    Svar
  • 18 oktober, 2018 kl. 16:54
    Permalink

    Det är så fruktansvärt frustrerande att titta på denna rädsla. Så virrigt och stelt.

    Det är ju tyvärr en välbekant känsla och syn som varat i långa perioder de senaste åren. Att motståndarna (khk igår), i jämförelse med oss, flyter fram som en vacker och självklar flod medan vi dras likt taggtråd genom ett anus.
    Jag har ingen aning hur det ska lösas. Tommy J fick sparken när det såg ut så här och det blev inte särskilt mycket bättre. Samma sak med åkerström men vette tusan om det är tränarna det sitter i.
    Alla som får sparken från löven klättrar ju vidare uppåt i systemet medan vi harvar kvar i botten. Det man kan konstatera är att det gör ont att heja på löven i dessa tider.
    Ber dock till satan efter ett mirakel och det är ju det hoppet som håller den lilla låga man har kvar vid liv.
    Någon gång Bör det ju vara våran tur å då djävlar kommer segerns sötma försätta oss alla i någon slags sockerkoma.

    Svar
  • 19 oktober, 2018 kl. 00:59
    Permalink

    Är det inte dax att börja vinna snart?

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.