Reflektioner efter Almtuna

En match helt i publikens smak, ja, i alla fall de gröngula. Full syra från start, kamp, hetta och en hel del snygga mål och framförallt, tre gröngula poäng. Här kommer fler reflektioner.

Redan från start kändes det att Björklöven ha en trygghet i att spela i Gränbyhallen. Om det berodde på de två tidigare segrarna i Uppsala eller det faktum att det kändes som en hemmamatch med en hel långsida med gröngula fans låter vi vara osagt. Vi var med från första start och gjorde en riktigt bra förstaperiod. 10-2 i skott, men tyvärr märkliga 1-2 i mål.

Trots att Almtuna fick ett tidigt mål så verkade vi inte alls påverkas av det som vi gjort vid så många tidigare tillfällen. Redan 2.29 bjöd vi i min ögon på ledningsmålet då vi på nästan pojklagsmanér stötte bort oss två gånger om och väldige Per Svensson kunde sätta ettan. Stenqvist kan inte så enkelt gå bort sig på blå så Almtuna får en två mot etta och sen vet jag inte hur Adam Werner vil ha det i sådana lägen, men de flesta målvakter brukar vilja att backen skär av passningsmöjligheten och låta målvakten fokusera på puckföraren. Här stötte även Åkerström som tvingade Werner till en sidledsförflyttning som Almtuna kliniskt utnyttjade.

Men som jag sa, vi påverkades inte nämnvärt av et målet och kunde ju kvittera per omgående. 24 sekunder senare satt pucken i Almtunakassen då Austin MålFarley satte sin första kasse för kvällen på en retur efter ett bra snabbt skott av Jacob Andersson från backplats och bra kamp på mål av lagkapten Fredric Andersson.

Sen kom en av tyvärr relativt många onödiga utvisningar då Lukas Eriksson drog på sig en hakning i anfallszon och Almtuna var inte sen att utnyttja det numerära överläget och alltså sitt andra mål på sitt andra skott i matchen och sedermera i perioden.

Jag var först lite irriterad över målet och att vi borde kunnat vetat om att Wille skulle försöka med den där som han ju gjorde rätt ofta under sin tid i Björklöven, men när jag vevar reprisen om och om igen ser jag att målet är bra, mycket bra. Passningsläggare Ljunggren har två alternativ. Antingen ett hårt pass/skott till Milton i slottet (blå pil) kan styra eller passa Quist. Milton är relativt ren och Emmerdahl försöker då störa honom genom att kliva upp lite och störa och precis då kommer passet till Quist som avslutade vackert. En lätt målgest, men inget leende från Willes sida.

Sen drog vi på oss en utvisning för too many players och det går ju tyvärr också in på kontot onödig utvisning och tre utvisningar första nio är inte bra, trots att vi höll ihop PK bra. Vet att et bara var två PK, men den tredje var ju en lövenutvisning först som sen blev en dubbel.

Man kan tycka att det är ovanligt med att en målvakt, Werner i det här fallet, gick från den första perioden med noll i räddningsprocent, men en koll visar att et faktiskt skett hela tre gånger den här säsongen och en av dessa var ju när vi ledde borta mot Leksand med 2-1 trots 2-14 i skott.

Jag kände mig i alla fall rätt trygg efter en period trots underläge, men blev väl lite mer orolig i inledningen av den andra perioden där vi inte hade mycket spel och Almtuna fick dominera rätt kraftigt utan att egentligen skapa speciellt farliga målchanser. Farlig är ju istället Austin som på en snabb kontring på grymt pass från Stenqvist satte kvitteringspucken(så snabb att kameramannen inte hann med då Lucas Sandström mycket oturligt fick Mikko Pukkas skridsko i ansiktet) och det känns så otroligt viktigt att vi får igång Farley. Vi skapar inte så fruktansvärt många klara målchanser och då gäller det att de vi få sitter och han är en kille som verkligen kan vara skillnaden framöver.

I det läget kändes väl det målet inte så rättvist då Almtuna börjat bäst de första sju minuterna av perioden och bara dryga två och en halv minut senare kunde vi ju också ta ledningen efter ett fantastiskt mål signerat Marcus ”Slutspelgeneralen” Jonsson.– Jag kör bara, jag tror inte jag tänkte något alls, sa den matchvinnande skytten till vk efter matchen. Han förklarade ju även hur Pukka genom bra kommunikation manade på i det läget och sånt är ju oerhört viktigt, kommunikationen på isen. Ni som missat målet kika HÄR.

Mikko Pukka var en av matchens giganter när Björklöven igår besegrade Almtuna med 4-2 och del i det matchvinnande målet. Foto: Erik Sandin / Frilansfotograferna

Vi tog väl i mina ögon bara en ”bra” eller nödvändig utvisning och det var de på Emmerdahl där han förhindrade ett 3 mot 1 läge i den andra perioden och en utvisning vi städade av riktigt bra. Backman hann väl med att rädda ett öppet mål också i en perioden.

Austin Farley blev ju ren bestulen på ett mål då Fröberg i Almtunakassen vid ett tillfälle inte alls blockerat pucken och domare Nordlöf hade på tog för bråttom att blåsa av. Här fanns ingen kamp på mål vilket gjort att ha gott kunnat förvissa sig med säkerhet att pucken verkligen var blockerad. Fick jobbiga vibbar till säsongen 14/15 och mötet med BIK Karlskoga där vi också berövades på ett klockrent mål och som sen betydde att Björklöven missade avancemang till vidare kval med just den poängen som till slut gjorde att Malmö gick upp i SHL. Nu blev det ju i alla fall rätt poängmässigt den här gången.

Sen kan jag väl inte säga att jag är genomförtjust i hur Löven spelade i den tredje perioden. Känns som vi bli väl defensiva och försökte knappt anfalla. Visst måste man stänga till bakåt på ett annat sätt, men bästa sättet att hindra motståndaren att göra mål är ju att själv ha pucken. Nu lät vi Almtuna trycka på mer än förtjänt och värre blev det ju när de plockade målvakten. Då blev vi verkligen små i egen zon och det osade ju hett många gånger om i slutet. Till slut kunde vi dock stänga matchen helt genom Lukas Erikssons mål i tom kasse och snacka om sten som släppte från bröstet. En som också borde haft en sten i bröstet i den tredje perioden var ju Axel Ottosson som mycket onödigt drog på sig en utvisning i en skärmytsling med exlövet Lucas Sandström som ju därigenom vann matchen i matchen mot Löven med 1-0. Trodde stenhårt att vi skulle sätta exempelvis Messy och Riiska hårt på honom för att få honom ur balans och han var på väg ett par gånger men höll sig. Minns ju exmepelvis när Masiello i en duell mellan två byten ”råkade” öppna båsdörren precis när Sandström trycktes dit och han hamnade på rygg i lövens bås.

Vad tar jag då med mig? En grym laginsats, en Messy som bara blir bättre och bättre ju länge säsongen går. Gillar Åkerströms uppåkningar så lockarna bara fladdrar på honom, Farleys nyfunna målfarlighet, Backmans och Pukkas rutinerade backspel. Tänk sen att det finns ännu mer att hämta. Tänk att få igång Lindqvist, i viss mål Ottosson vid målchanser, en Stenqvist med självförtroende och förstås en Trotter på isen. Då blir vi ännu farligare.

Säsongen 2007/08 var den senaste säsongen då vi var med när det hettade till. Då åkte vi ut i två raka mot Borås, nu har vi allt i våra egna händer. Imorgon väntar ett formstarkt Oskarshamn! Mot ett löven Björklöven i lika god form. Finns bara en sak som skiljer. Vi har hemmaplan. Vi kan ta till den sjunde spelaren, så uppmaningen är lika logisk som självklar: ALLA TILL LADAN! Låt oss sjunga IKO av isen!

Se highlights från matchen  HÄR.

HÄR köper du biljett!

Era reflektioner efter Almtuna, de kommande matcherna eller bara känslorna i kroppen just nu? Skriv en kommentar…

7 reaktioner till “Reflektioner efter Almtuna

  • 13 mars, 2018 kl. 16:35
    Permalink

    Hur många biljetter är sålda?

    Svar
      • 13 mars, 2018 kl. 20:30
        Permalink

        Sjukt dåligt…vad har hänt…borde ju vara slutsålt.

        Svar
      • 13 mars, 2018 kl. 20:56
        Permalink

        Det är åt h……..te för dåligt, skit i att det är Oskarshamn som står för motståndet dom är minst lika bra som mer namnkunniga föreningar typ AIK, Södertälje med flera.

        ALLA TILL LADAN IMORGON !!

        Svar
  • 13 mars, 2018 kl. 23:00
    Permalink

    Elvenesarna är ju tillbaka i Oskarshamn därav anledningen till att de är så bra just nu.

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *