Reflektioner efter Almtuna

Det som länge såg ut att bli noll poäng, blev två, fast det borde blivit tre. Här kommer fler reflektioner.

Så här i slutat av säsongen får vi helt enkelt inse att det är så här Björklöven av idag avser att spela, dvs typ inte alls. Därför får vi vara glada för varje poäng som trillar in och att det till slut blev två känns ändå ganska bra. Vi är med i racet.

Inför matchen fick vi veta att jubilaren Jacob Andersson som alltså nådde 100 matcher i den gröngula tröjan, skrivit ett nytt kontrakt över två år. Man prisade också Emil Norberg, som fick Volvo Lastvagnars Kompetensstipendium på 10 000 kr. Träffade förresten Emila pappa just innan ceremonin och han var ganska stolt. Lär mer om priset här.

Matchen då? Ja, vi inledde ju faktiskt riktigt bra och hade bra tryck och därför kändes ju 0-1 väldigt snöpligt och direkt onödigt, då Mikko Pukka, för kvällen oerhört blev, drällde med puck i hörnet och Almtuna högg som kobror.

Vi lyckades då på något märkligt sätt kvittera när Axel Ottosson fälldes och i fallet fick iväg ett skott som lika gärna kunde hamnat uppe på ståplats H, men fick en båge och ställde helt Fröberg i AIS-kassen.

Annars fick vi se en riktigt dålig förstaperiod när passningskvalitén och mottagningarna i bägge lagen var under isen.

Tidigt i den andra perioden tog så Almtuna ledningen igen, även denna gång lite slarvigt av Mikko Pukka. Hade gärna sett att han använde händerna/armarna att stoppa den pucken än försöka ta den med klubba. Nu stoppade han den åt Lucas Sandström som serverade Marjamäki som därmed blev tvåmålsskytt. Stenqvist var också säker på att Pukka ska lyckas med det han företog sig och släppte därmed kollen på Marjamäki.

Vi hade några powerplay under de första två perioderna, men et såg precis lika illa ut som vanligt, och det märkliga är att man uppenbart tycker att det går bra då man inte gör några förändringar. Skottförsök från backarna och två man på mål. Oerhört lättläst och nu har det smittat av sig på spelet fem mot fem. Så fort vi kommer in i zon så rusar de icke två puckförande forwards in på mål och sen ska puckar slängas av puckförare eller backarna. Nu gav det till slut frukt när Jacob Andersson sköt in 2-2 med mindre än tre minuter kvar. Bra pärla och bra jobb på kassen av Lucas Eriksson. Faktum kvarstår dock. Vi måste bli mindre förutsägbara än så här.

I den tredje perioden fick också äntligen Jacob Petersson lämna fjärdelinan och spela i en mer kreativ lina (Något vi skrev om redan innan matchen) och då blev det betydligt bättre. Han visade också i förlängningen att han är värd att behålla platsen i förstalinan då han avgjorde matchen efter att ha dominerat sitt byte, vågat bryta in på mål och vann också kampen på returen. Tyvärr känns det som att man måste förtjäna sin plats i de förstalinorna när man spelar i Björklöven trots att killen i grund och botten är en kreativ spelare och också får lira i sådana linor när han spelar i SHL med Frölunda. Att inte utnyttja en sådana kvalitéer på ett bättre sätt är ytterst märkligt.

Jacob Peterson gjorde sin bästa match i löven när han äntligen fick chansen att visa vad han kan. Foto: Erik Sandin / Frilansfotograferna

Almtuna var dock först att idka kramkalas i förlängningen när Marjamäki trodde att han avgjort, men Werner han nypa pucken.

Utöver att vi är så förutsägbara i vårt anfallsspel och PP så kan man notera att det är en stor oro nä puckföraren är den som åker snabbat av lövenspelarna. Då har vi ett generalfel.

Trots allt, vi tog två poäng och et är ett fall i rätt riktning och det bygger vi vidare på.

Era reflektioner?

9 reaktioner till “Reflektioner efter Almtuna

  • 24 februari, 2018 kl. 11:17
    Permalink

    Man får va glad över 2 poäng . För själva spelet ser inge vidare ut faktiskt . Men me två poäng så orkar jag inte gnälla o va negativ . Tror spelarna har det nog så jobbigt endå . Prova lira Pavel framför mål i nån av pp Linorna .

    Svar
  • 24 februari, 2018 kl. 11:21
    Permalink

    Varför spelade # 22 PP?

    Svar
  • 24 februari, 2018 kl. 11:57
    Permalink

    Otroligt obalanserat lag och dålig coachning blir det så här…..

    Svar
    • 24 februari, 2018 kl. 15:19
      Permalink

      För att vinna matcher så MÅSTE Fagervall förstå att spela bästa spelarna, tveksam att Fagervall har den egenskapen ( coatchning) alltså !

      Svar
  • 24 februari, 2018 kl. 12:35
    Permalink

    Hoppas att det vänder nu och att spelarna kan se möjligheterna istället vara rädda för att förlora kvalplatsen. Känns som det låser sig för många spelare och ingen riktigt vill leda laget. Tycker att det fanns tendenser att vår kapten försökte lite med igår jämfört med de tre senaste matcherna.

    Svar
  • 24 februari, 2018 kl. 15:12
    Permalink

    Åter igen sviker Björklöven sin bästa tillgång. Sina supporters. Man förstärker på alla led i ledningen men har ingen uttalad målsättning för verksamheten som offentliggörs till dom som betyder mest. Oerhört svagt. Att GD skriker om ” vi går upp igen” är enbart löjligt. Att inte öppet gå ut med sina mål och hur vägen dit skall gå till är ur ett företags perspektiv dödfött. Vi har en spelartrupp som på papperet enkelt borde ta oss till slutspel men om ledningen i båset inte får ut det måste man förändra. Resultaten de 3 senaste matcherna bevisar min tes. Skador får alla lag men inget i samma utsträckning som vårt lag. Spelar vi fel eller har vi för klent materiel? Nu krävs ett mirakel om vårt lag skall lyckas. Varje spelare och enhet måste lyfta sig rejält men misstänker att redan till nästa helg har vi två förluster till att räkna in. Björklöven den sjuka ishockey föreningen.

    Svar
    • 24 februari, 2018 kl. 15:45
      Permalink

      Förstår att du har överskattat lövens spelartrupp !

      Svar
  • 25 februari, 2018 kl. 11:18
    Permalink

    Är Granlund skadad?

    Svar
  • 25 februari, 2018 kl. 16:08
    Permalink

    Det är inget fel på truppen! Problemet är träningsupplägget och specialiseringen. Fagervall och Jäger är båda defensivt inriktade och har sina styrkor i det. Fokus har legat på att få till det under hela säsongen och nu äntligen har det kuggat i. Tyvärr på bekostnad av övrigt! Vi skulle därför behöva en tränare som tog sig an det offensiva och kreativa spelet. Både då det gäller uppspel, spelvändning och pp! Dessutom måste Fagervall våga bänka spelare som är under isen och ge dem en signal om skärpning…..! Typ Stenqvist och Farley! Härligt att se uppryckningen av Åkerström och Talaja oxå!! Mot slutspel, SHL tar vi ett annat år!!!!

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.