Reflektioner efter AIK

Vi var alltså 63 sekunder i från att tio års väntas skulle vara över, men det är som förgjort att ta tre poäng på Hovet mot AIK. Här kommer fler reflektioner.

Kan väl inleda med att be om ursäkt att det inte blev några reflektioner efter segern mot Pantern. Ett krånglande internet och annat gjorde att den föll bort. Att återge dessa nu är ointressant. Allt är förbi och passerat, men EN grej måste jag återge. Sitter ju precis ovanför Lövens bås och medan sista bytet spelades av ordinarie tid skyndade sig Fredric Andersson att linda om sin klubba. Som om han visste att han skulle få ett kanonläge och den kom ju. Han avgjorde!

Nu till matchen mot AIK, en match som jag missade första perioden av och inledningen av andra, då jag var på gymnasieinformation och jag kan lova att jag nog vad den ende som var nöjd över 0-0. Vi satt typ 10 pers i ett klassrum och vete f-n om jag hade kunnat varit tyst om vi gjort mål! Det hade jag iof tagit. Nästan inget är viktigare än Löven. Hörde förresten från bloggkollegan att bloggen ska ha nämnts i sändningen typ Att Löven ofta har svårt på Hovet, senaste segern kom faktiskt i januari 2008 enligt väldigt initierade bloggen Löven4Ever.  Det är ju förstås alltid kul. Tack för den.

Andra perioden då? Ja, tycker vi gör en stabil period och fick också det viktiga förstamålet. Emil Norberg checkade bra, Roope Talaja hittade en fin passning till David Lindqvist som inte gjorde något misstag. Säsongens tredje mål från hans sida. Innan det ska visst AIK ha missat två frilägen eller om vi vänder på det, Adam Werner räddade dom. Missade som sagt de inledande minuterna. Werner hade ju även ytterligare någon riktigt bra räddning innan AIK till slut kunde kvittera. Kan tycka att vi har chans att lägga ut pucken i sekvensen innan målet, men det kanske är så att man inte ska försöka lägga ut om man inte är 100 säker att få ut pucken.

Sen fick vi en halvlustig situation. Jens Jacobs fick en tackling av David Lindqvist mitt framför domare Rickard Magnusson som inte ens friande, blev liggande en kort sekund, men reste sig samtidigt som Magnusson blåste av. Av vad är oklart, men var det för skadan så så hade ju Jakobs redan rest sig. Hur som, Jakobs var mer än lovligt irriterad och hann suga tag i både Jacob Stenqvist och sen Roope Talaja som om, tacklar ni mig, då får ni stå till svars allihopa! Sen offentliggjordes det att man skulle… byta ett plexiglas! Konstig situation, men cred till vaktmästeriet. Hur fort gick inte det bytet?

1-1 efter två perioder får ändå betecknas som klart godkänt från vår sida. När vi sen tar en tidigt ledning i den tredje perioden där ”Pånyttfödde” Jacob Andersson byggde upp anfallet bakom eget mål och tog en femtioåttameters rusch för att vara sist på pucken till 1-2. Fint avvägd assist av Erik Rainersson och fick vi inte se ett halv brysselsteg av Jacke där? Eller kycklingen? ja, vad han vill kalla sin målgest låter vi stå för honom, men ett fint mål var det.

Med pånyttfödd menar jag att när han fick chansen i träningsmatcher med laget vi inte nämner med namn, så hyllades han enormt. Sen tog det ca 125 hockeyallsvenska matcher innan han fick ordning på allt, men nu är han en av lagets bästa backar match efter match och hans give and go denna match lovar mycket gott inför framtiden. Lukas Wallmark sa till oss i en intervju tidigare denna säsong -har faktiskt löjligt mycket hockey i sig så jag hoppas verkligen han får ut det i vinter & får visa vilken klassback han är. Han har kanske rätt?

Jacob Andersson går från klarhet till klarhet. Kan bara citera Gert Fylking: ÄNTLIGEN! Foto: Erik Sandin / Frilansfotograferna

Sen städade vi av den tredje perioden perfekt. Hade betydligt fler lägen än AIK för fler mål, vi hade ett bra PK och borde i mina ögon ha vågat lite mer i det PP vi fick med fyra minuter kvar. Här säger tränare Fagervall att man ville gå för ett 3-1 mål med fyra forwards på isen, men jag kan knappast ha varit den ende som sett att man bytte ut Rainersson för Mikko Pukka och således gick med två backar och tre forwards, säkert för att säkra bakåt, men sände också en signal till laget att det är viktigare att inte släppa in mål än att göra 3-1. Tror knappast AIK tänkte satsa på kvittering under det PK utan vill nog bara leva kvar i matchen för att få de två sista minuterna att jaga kvittering på. Därmed blev det inget större hot mot AIK kassen utan mer passa runt och vinna två minuter.

Sen kom då AIK:s möjlighet med uttagen målvakt och det tog tre sekunder enligt statistiken, vilket i så fall innebär att AIK inte ens var i numerärt överläge i zon när målet föll. Ändå var Clay Wilson rätt obevakad och ensam framför mål mot tre löv när han satte pucken. Listigt pass av Frödén, men vi måste sortera in. Vi lövare som kan det här med hur jinxar verkligen fungerar kan här rikta en allvarlig skuld till kommentatorn i webbsändningen som innan AIK:s anfall sa att de inte skapat någonting på hela perioden så chansen till kvittering var liten. Tack för den!

Vi är 3 mot 3 kring  kassen, men ändå blir AIK 2 mot 1. Hitta på highlights så ser man att vi inte är heta här. Vi glider omkring. Deras sjätte man påverkar inte vårt agerande(röd pil). Tyvärr glider 37 otäckt mycket. Ett skär och du hade haft målskytten i din barm.

AIK drog på sig en utvisning med 35 sekunder kvar, men av det PP:t blev det inte mycket av. Vi lyckades få tre man på en kvadratmeter när vi väl kom in i zon och sen var den möjligheten liksom borta.

Väl i förlängningen hängde ju den utvisningen kvar med 1.26 och de två matcher vi haft powerplay i förlängning hittills har vi skapat fattigt lite. Inget mål. Inte denna gång heller. Fagervall menade att man kanske blev försiktiga pga. av 2-2 målet, men dessa tankat får fanb inte finnas att vara rädd att släppa in mål när man har PP!!! Här mäktade vi med ett skott på mål. När vi fått utvisning emot oss har det istället straffat oss betänkligt. 60 % BP i dessa lägen. I omgång 6 satte Hästen målet efter 54 sekunder. I omgång 20 satte Pantern mål efter 1.15. I omgång 29 satte SSK mål efter 29 sek. Vi höll ut mot Leksand i omgång 15 (dock förlust) och mot Hästen i omgång 32 där vi till slut vann. Tyvärr är det svårt utan pucktempo och rörlighet. Blev väldigt uppenbart vad Jacob Stenqvist och Stefan Andersson sökte. Lättläst tyvärr.

Sen hade vi en puck i virket av Farley, men på något sätt känns det alltid som att AIK kommer att snubbla in en puck och nu var det kanske inte dom som snubblade denna gång utan Axel Ottosson så att man fick ett friläge och visst var avslutet av yttersta klass. annat går inte in på Adam Werner. Lite typiskt att en av ligans skridskoskickligaste spelare slår knut på sig själv? Lite löven på hovet, men vi tar poäng, vi visar att vi är att räkna med trots att alla spöket tyvärr lever kvar. Var nästan säker på att vi skulle få svajpa spöket åt vänster(?), men vi tar den i början av mars istället. Lite mer än tio år, men inte mer än så.

Nu lämnar Jesper Emanuelsson och Jacob Peterson laget för att återvända till Frölunda. Vi tackar dessa killar för insatserna och hoppas att de återkommer då de visade att de håller hög allsvensk klass. In kommer till Västervikmatchen istället Nicklas Johansson och Andreas Wikström.

Noterade förresten att Söderlövare hördes kanske mer än AIK:s fans. Är man bäst så är man!

Nu siktar vi som sagt mot nästa spöke, det Västerviksta!

Era tankar efter matchen? Skriv en rad…

3 reaktioner till “Reflektioner efter AIK

  • 18 januari, 2018 kl. 08:50
    Permalink

    Jag fattar inte varför Jäger / Fagervall slängde in 37 och 28 när AIK haft timeout och vi ”bara” ska städa av 1 minut och sex sekunder. Och när man dessutom spelar tre bra defensiva fw i 13, 20 och 33 så är det i mina ögon mycket märkligt att man spelar 37 och 28 som backar när man har betydligt bättre defensiva backar i båset.

    Svar
    • 18 januari, 2018 kl. 22:01
      Permalink

      Tänkte samma sak. Dock är dessa två några som kan utvecklas och stanna även nästa år. 37 är ett år före 28. Målet AIK gjorde var dock ett rent slumpmål oavsett vilka som var på isen.

      Svar
  • 18 januari, 2018 kl. 13:21
    Permalink

    Jag tror att man kan ta konstiga beslut om man är utsatt för psykisk anspänning.Om Fagervall fått chansen igen skulle nog beslutet blivit ett annat.

    Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.