-Något måste ändras och det är nu.

På kort tid har två hockeyspelare i division 1 valt att avsluta sina liv. Två unga spelare som mått psykiskt dåligt och inte orkat leva längre. Den psykiska ohälsan ökar markant i vårt samhälle och kanske mest bland våra unga.

Jesper Nordin som är den som senast valt att avsluta sitt liv, hans mamma skrev ett inlägg på facebook som vittnar på mobbing och utfrysning inom hockeyn, något som blev så tungt för Jesper att han bara såg en utväg. Det är tragiskt och det förekommer överallt, även i Löven. Vi har i vår förening tack och lov inga självmord ännu men likt förbannat så förekommer metoder likt med mobbing och utfrysning, allt för att pengarna styr.

Man värvar en spelare som man sen inte är nöjd med, man fryser ut denne, får inte träna med laget osv allt för att denne själv ska bryta sitt kontrakt för att klubben inte ska förlora pengar. Många spelare kanske klarar detta och tycker det är så det går till, men nej, mobbing av det slaget är aldrig okej och nu ser vi resultatet av det. Vidare behöver vi redan i tidig ålder starta med detta arbetet, redan som pojklagsspelare. Vi måste aktivt arbeta med att sänka stressnivån hos spelarna. Idag är det press redan från 13 års ålder då det förkommer dieter, det stressas över att inte duga, att inte få plats i tv-pucken osv. Arbetar man aktivt tidigt kan detta reduceras. Man har tagit bort tabeller och resultat för de yngsta, men behåller dieter, det är skevt kan jag tycka. Något måste ändras och det är nu. Ingen fler ska känna att de behöver ta sitt liv pga hockeyn.

Vi måste alla ta hand om våra spelare unga som gamla, alla måste aktivt arbeta för att minska psykisk ohälsa i elitsporten. Som Jespers mamma skriver i inlägget som jag postar längre ned så behövs det anställas någon som arbetar med psyket hos våra spelare, inte bara det fysiska. Vi måste också våga prata om det, jag har själv varit där, både haft depressioner och varit utbränd, det är extremt tufft att ta sig därifrån och ytterst lite krävs för att man ska tippa över kanten och falla djupare. Det är inget jag är stolt över utan något som jag så länge valt att dölja, men det är just den mentaliteten som måste bort, det är inte fult att lida av psykisk ohälsa, det är en sjukdom precis som vilken annan som helst. Om vi alla tillsammans vågar lyfta detta så kan det få effekt och få till en ändring i samhället och i  elitsporten. Om någon behöver lufta känslor eller tankar kring detta släng i väg en kommentar eller ett mail om du inte vill göra det öppet.

Tillsammans kan detta lyftas och arbetas med, det ska inte tystas ned!

Bild från stå upp för psykisk ohälsa.

Här nedan är inlägget från Jespers mamma

Älskade, älskade son Helt oförstående och chockad över det beslut du tog😢😢😢 Jag lovar dig gubben att jag kommer i framtiden att kämpa för att inte fler ska bli mobbade och utfryst inom hockeyn. Att alla i laget räknas, det ska inte spela någon roll vad du har för efternamn, om din pappa är sponsor i klubben, eller är kompis med tränarna. Alla individer i ett lag ska ha möjlighet att kunna ventilera, ifrågasätta och bli informerad om hur tränaren tänker, vilken plan som finns för laget, inför en serie osv. Spelar man i ett A-lag så är man vuxen och ska kunna kräva lite, inte bli utfryst för att du vågar stå upp, stå för sina åsikter. En ny ledarroll/mentor, måste tillsättas i varje lag, en som regelbundet kollar killarnas psykiska mående. Det är bara fokus på fysiken. En person som även kan finnas som stöd, om man som ung kille flyttat långt från sin familj, när man inte längre har samma möjlighet till den närhet av familjen man är van vid. Jesper älskade att träna, han levde för hockeyn. Han kunde allt om hockey. Jespervar totalt orädd, en stenhård back som oavsett om de låg under fortsatte att täcka skott och kasta sig hänsynslöst. Jag minns en målvakt som en gång sa till honom : -” nu får du sluta Noppe, du har ju bättre räddningsstatistik än mig” 😊
Sån var han Jesper, han gav hela sitt hjärta för laget Att bli ratad, utfryst och mobbad tog knäcken på honom och det som pågår i kulisserna inom elitsport måste få ett slut här och nu! Ingen förälder, inget syskon eller mor -och farföräldrar, ska behöva uppleva det vi nu går igenom!
Jag vill avsluta med att tacka AIK Härnösand och tränarna Christer Ecka Eriksson och Mikael Öberg som bjöd in Jesper att spela med i A-laget. Jesper gillade er skarptoch han älskade att få vara en av lagkaptenerna och ha en ansvarsfull roll.
Dela gärna inlägget, detta måste upp till ytan!
Tack!

/Annette Nordin -Jespers mamma

***

Har ni några tankar och idéer hur detta kan arbetas med så att den psykiska ohälsan minskas?

11 reaktioner till “-Något måste ändras och det är nu.

  • 23 juli, 2018 kl. 14:16
    Permalink

    Det finns för få föredömen i samhället. Alla tittar bara på hur man kan synas mest utan att behöva ta hänsyn till andra runt omkring. Sådan är inte jag. Oavsett vem som gör det eller varför man gör det så är det en människa mindre på den här planeten & det gör ont då den här personen kunde ha blivit bättre omhändertagen.

    Vi måste börja med oss själva innan vi kan hjälpa andra heter det ju, men jag tycker inte att det verkar hjälpa. Det hjälpte varken Jesper eller de andra som har valt att ta sina liv.

    Nä, jag tror att vi måste börja med föräldrarna till varje barn, för kan vi lösa problemen hemma & på skolan så har man vunnit så mycket mer.

    Mina tankar går till Jesper & hans familj och vänner.

    Svar
    • 3 augusti, 2018 kl. 18:30
      Permalink

      Finns mycket att förbättra på många plan. Man måste kunna se till andra när man sett till sig själv. Det är både föräldrar, skolor, idrottsföreningar, ja alla måste hjälpas åt. Mina tankar går till drabbade anhöriga, å hoppas ingen fler behöver drabbas.

      Svar
  • 23 juli, 2018 kl. 23:33
    Permalink

    Det är inte bara i hockeyn detta pågår. Svårt inom alla idrotter. O även i flick/dam idrotten. Saknar länge en mentor en som har tid o är lyhörd, lyssnande som orkar finnas som stöd.
    Dessutom allas åsikter har rätt att komma fram utan att spelaren ska bli straffad, för olika åsikter. Alla skall ha möjlighet att få vara delaktiga inte enbart ledaren som ska bestämma och ta ut de som han favoriserar. Den som oftast har åsikter är den som vill något.
    Alla är lika värda och ingen ska få känna sig utanför eller behöva pressas.

    Svar
    • 3 augusti, 2018 kl. 18:26
      Permalink

      Så är det absolut, inte heller bara i idrottens värld utan i samhället. Det finns mkt att jobba med på många plan. Håller med dig, man ska inte straffas för att man står upp för det man tror på. Alla måste få plats och alla måste räknas.

      Svar
  • 24 juli, 2018 kl. 01:32
    Permalink

    Mycket bra Sweetangel att du tar upp detta ! Det är otroligt frustrerande att idrotten tillåter att det skapas en kultur som leder till sådana problem som slutar på detta tragiska sätt, framförallt för den som väljer att avsluta sitt liv men kanske ändå mer för dom närstående som är kvar. Att en väljer att avsluta sitt liv så här är definitivt en för mycket !
    Jag hoppas att vår förening Björklöven tar det på största allvar och ser till att det finns någon som jobbar med dessa frågor, det känns betydligt viktigare än att att ha hel / halv tids anställda tränare på junior / ungdomssidan och ett antal ungdoms och junior ansvariga. Nej se till att ta tag i den här problematiken innan någon Björklövare blir så illa däran, en gröngul kompis är en väldigt bra plattform för att gå vidare med detta.
    Sedan måste jag till sist säga / skriva att vi tillsammans måste ta tag i det här problemet för det är inte bara inom idrotten killar och tjejer drabbas av psykisk ohälsa. Det är ingen skam att råka ut för det, och vi måste alla hjälpas åt och ta hand om varandra bättre.

    Svar
    • 3 augusti, 2018 kl. 18:25
      Permalink

      Jag håller med dig, planerar att kolla upp detta ytterligare och det kommer fler inlägg i ämnet framöver då det ligger mig varmt om hjärtat och behöver lyftas. Som du skriver vi tillsammans måste lyfta det inte bara i idrotten utan i samhället. Även den bästa kan drabbas och det kan inte vara hyschhysch längre. Jag planerar att fortsätta lyfta ämnet.

      Svar
  • 24 juli, 2018 kl. 09:18
    Permalink

    Fy fan så hemsk!Stackars pojke och familjen.
    Sport ska vara för allt och alla.
    Mobbning hör inte hemma i ett team.

    Svar
    • 3 augusti, 2018 kl. 18:22
      Permalink

      Håller med dig, men de verkar väldigt vanligt tyvärr, det ses alltid främst till det sportsliga och inte till individen.

      Svar
  • 24 juli, 2018 kl. 12:42
    Permalink

    Alla lag borde ha en Lyckselebuss

    Svar
  • 25 juli, 2018 kl. 08:59
    Permalink

    Bra att ninuppmärksammar detta!

    Svar
    • 3 augusti, 2018 kl. 18:21
      Permalink

      Tack, det behövs uppmärksammas, och planerar att fortsätta göra det.

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *