Mina tankar kring det rent sportsliga

Första delen av mina tankar gällande säsongen 18/19 handlade om kommunikation och ödmjukhet (länk), i dag tänkte jag att vi kollar in det rent sportsliga.

Mhm, säsongen blev ju inte direkt som någon inför hade hoppats på.. vad är det första som sticker ut när man kollar in tabellen?

Plats 10 så klart på tok för dåligt, sedan har vi främst gjort för lite mål och även släppt in för mycket.

*

Kollar vi sedan in special teams:

PP 17,54 % (30/171) – 13:e i ligan

PK 75,48 % (38/155) – 14:e i ligan

Det här är ju så klart inget man kan prata bort, det var tidigt ett problem under säsongen man tyvärr aldrig fick bukt med och det har kostat oss poäng hela säsongen. Så är det bara.

Nu vet jag exakt inte vars man bör sikta, men säg 22 % i PP och i vart fall 80 % i PK. Det låter väl inte orimligt?

Med det ytterligare 8 mål i PP och 7 mål färre insläppta i PK. Bara där 15 måls bättre målskillnad.

Men kollar man in statistiken utöver själva effektivitet ser vi ända att det bara är tre lag i ligan AIK, BIK Karlskoga och SSK som spelar sig till fler lägen i PP, det är så klart positivt.

På samma sätt fem lag (BIK Karlskoga, Leksand, Oskarshamn, Vita Hästen samt Västervik) som gett motståndaren färre lägen till PP, även det bra. Här gäller det ändå att styra upp boxen och laget måste ju även vara byggt så att några ansvarar för boxen och andra för PP.

Att vi vann fair play-ligan är ju per automatik ingen fjäder i hatten, det tyder ju ändå på bra disciplin (trots att man tycker några minuter varit onödiga) och att vi även åkte på en del minuter för sex man på isen etc.

*

Till sist även bara 50% (9:a i ligan) gällande tekningar och även detta är ett moment som kostar energi och kraft då pucken ska jagas istället för att man låter motståndaren jaga.

Kollar vi därefter in statistiken per period var vi 14:e i första, delad 8:a i andra och slutligen 10:a i 3:e perioden. Lägg därtill sex övertid eller straffvinster jämfört med åtta OT/straff-förluster.

*

Men det allra största så klart vår ineffektivitet, dels i PP som vi konstaterade ovan men även i spelet i stort. Inget lag i ligan sköt mer, men det hjälper ju inte om man dels inte träffar målet, skjuter i block eller försöker skjuta genom magplattan. Du, det ska vara förbaskat hårt för att man ska lyckas med det.

AIK, BIK Karlskoga och Västerås IK, tre lag med en effektivitet på över 10%. Då vi noterades för 7,54% så låter det kanske inte så mycket lägre, men över 52 omgångar blir det till sist rätt mycket. Här kan man inte omsätta deras 10% sett till våra skott och direkt önska 162 mål, eller 40 mål mer än vad vi gjorde. Nu spelade vi med en idé som byggde på att lasta mot mål men med för lite för trafik framför, eller spelare som tog returer tycker jag många av skotten hamnar på kontot alibi.

Men helt klart är detta en gren som klart måste förbättras, dels med spelare som är naturliga och vana målskyttar men sedan att kvalitén på avsluten generellt måst höjas. Här spelar så klart även det mentala in, när det börjar gå troll i målskyttet slutar det med att någon knappt vill ha pucken i PP eller våga lägga en straff.

Det såg vi tyvärr för ofta under säsongen.

*

Orsaken till det vi kan se ovan förklaras så klart av ett obalanserat och felbyggt lag, det var inte bara bloggen som inför säsongen var oroliga för vilka som skulle göra målen. Alla blir inte offensiva hot för att man ber om eller hoppas att de ska bli det, här gäller det att hitta spelare som har dessa roller redan i dag och är dokumenterade målskyttar. I den här intervjun (länk) med Per Kenttä låter det iaf som han har helt rätt syn och tankar.

Kenttä vågar även tänka lite nytt och är på så sätt mer riskbenägen än vad Grönberg var, samtidigt visar han verkligen att truppen är något levande som ändras över tid och spelare som inte levererar har han inga problem att bryta med. På så sätt både handlingskraftig och rätt prestigelös.

Vem som sedan ska bära ansvaret för detta bygge är i mina ögon både sportchef Fredrik Grönberg (som fick lämna) som headacoah Joakim Fagervall. Båda torde ha varit lika delaktiga och ifall kontraktssituationen sett annorlunda ut kanske vi redan sett en annan förändring än att Grönberg fick gå, men utöver själva lagbygget torde så klart både affärerna Trotter som Goumas ligga honom rätt rejält i fatet.

Kollar vi slutligen in vår målvakts- som backsida så hade vi inte riktigt det allra bästa försvaret i ligan och resultatet blev 146 mål i baken. Tyvärr ingen riktigt klar etta i målet och även om Pettersson till sist fick förtroendet så var han ligans 16:e bästa rent statistiskt och då på platsen bakom (?!) Masiello.

Nu hänger ju backar som målvakter i hop, även med forwards för den delen när det gäller det defensiva, men alla backskador har så klart påverkat och det har gjort att vår backsida ofta varit för offensivt balanserad. Detta då beroende på skador på Emmerdahl, Hellström, Pukka och slutligen Backman som jag saknat väldigt mycket under säsongen. Med dessa i spel hade vi per automatik inte varit mer spetsiga framåt och gjort fler mål, vi hade däremot garanterat släppt in färre och även det hade gett oss möjlighet till fler poäng.

Det var del två i mina tankar kring säsongen.. Kommentarer eller tankar, fältet som vanligt rätt fritt.

* * *

Är du på jakt efter de bästa oddsen i fotboll, hockey eller kanske helt andra sporter? Spana då in vår samarbetspartner Coolbet! Klicka på loggan nedan för ditt välkomsterbjudande och kolla då även in aktuella odds. Många är helt klart rätt spelvärda.

Spana som sagt gärna in vår samarbetspartner Coolbet!

En reaktion till “Mina tankar kring det rent sportsliga

  • 14 mars, 2019 kl. 12:18
    Permalink

    En stor brist har varit backar som kan städa framför mål. Många baklängesmål har kommit efter att vår back förlorat kampen framför mål. Där har Backman, Pukka och Hellström saknats.

    Svar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.